Många kommunanställda upplever att deras arbetsbörda är för stor. Fler än tidigare tror ända att de orkar jobba fram till pensionsåldern. Uppgifterna framgår ur den nyaste Kommun10-undersökningen.
Enkäten besvarades av över 65 000 kommunanställda i Helsingfors och tio andra städer och kommuner. Målet är att följa med kommunanställdas arbete och välbefinnande på lång sikt. Svarsprocenten i undersökningen, som utförs med två års intervall, var 72 procent.
Till de positiva resultaten i undersökningen hör att 75,2 procent av respondenterna tror sig kunna fortsätta jobba fram till pensionsåldern. Bland närvårdarna var andelen betydligt lägre, 61 procent, och bland hemvårdarna 66 procent.
Kommunanställda får mer stöd av sina chefer än tidigare. Allt fler upplever också ledarskapet som rättvist.
─ Ledarskapet i kommunerna har fått allt större uppmärksamhet. Det har ordnats utbildning för cheferna och det syns i resultaten, säger undersökningsledaren Tuula Oksanen vid Arbetshälsoinstitutet.
Staras anställda tar bort snö från spårvagnsrälsen i Helsingfors.
Närvårdarna hårt belastade
Till de mindre smickrande resultaten hör att 39 procent av dem som besvarade enkäten ansåg att de inte mäktar med sin arbetsmängd. Hälften av närvårdarna var av den här åsikten och bland socialarbetarna var andelen nästan lika stor. Av barnträdgårdslärarna upplevde 43 procent att de var överbelastade, bland hemvårdarna var motsvarande andel 41 procent och bland parkarbetare 40 procent.
I andra ändan av skalan finns familjedagvårdarna. Av dem upplevde 15 procent att de inte mäktar med sin arbetsmängd. Av chaufförerna var 18 procent av den åsikten, bland elevassistenter var motsvarande andel 20 procent och bland fastighetsskötare 26 procent.
Få påverkningsmöjligheter
Enligt undersökningen har förändringstakten trappats upp under de gångna två åren. Hela 43 procent ansåg att de inte har någon möjlighet att påverka förändringarna i sitt arbete.
Brandmännen och väktarna anser sig ha minst att säga till om angående förändringar i arbetet. Av dem ansåg 67 procent att de har få möjligheter att påverka förändringarna. Nästan lika negativa var tongångarna bland chaufförer (64 procent), tandskötare (61 procent) och hemvårdare (60 procent).
Även bland närvårdare, avdelningssekreterare, köksbiträden, sjukskötare, byggnadsarbetare och reparatörer samt social- och kontorsarbetare ansåg hälften eller fler att de inte kunde påverka förändringar.
Mest påverkningsmöjligheter hade direktörer samt chefer inom utbildnings- och socialsektorn, klasslärare, över- och avdelningsskötare, sakkunniga inom tekniska sektorn, lektorer, bibliotekarier, barnträdgårdlärare och läkare.
De viktigaste resultaten av undersökningen presenteras för de medverkande kommunerna och deras personal på arbetsenhetsnivå. Resultaten används för att förbättra personalens välbefinnande och kvaliteten i arbetslivet samt för att följa upp effekterna av vårdreformen.